Att gräva i arkiv och få ihop ett sammanhang

Det är ifrån slutet av 1600-talet som det blir möjligt att göra sig en bild av livet på Sjöhester. Register tillkommer när prästerna i Askeryd från år 1671 börjar föra årliga kyrkböcker över gifta, födda, dopvittnen och döda.

Tidigare fanns endast mantalslängder (register över skattskyldiga personer i ett hushåll) och jordeböcker (register över gårdens storlek och beskaffenhet). Vid en sammanställning av registren så framträder nu familjekonstellationer även om registren inte är kompletta och ibland motsägesfulla när uppgifter inte stämmer överens.

Första familjebildningen på Sjöhester är historien om Amund och Anna som kom till Sjöhester 1689 och det var - som det har visat sig i efterforskningarna - just Amund och Anna som lade grunden till det Sjöhester som det nu ser ut idag.

Att geografiskt och i historien om Sjöhester befinna sig i deras närhet föder och när tankar kring frågor som inte bara rör mitt eget ursprung utan allas vårt gemensamma arv, tankar som berör och ger livet en ny spännande dimension.
Jag är ju en av dem, på samma plats, bara en annan tid, en känsla som manar till eftertanke och som efter utforskande ger perspektiv.
Vilka var de då....Amund och Anna ?

Historien om Amund och Anna

Det är ett nygift par Amund 24 år och Anna 17 som 1689 kommer till Sjöhester. Ett strävsamt och aktat par som för den tiden får ett ovanligt långt liv tillsammans. Amund kommer att bli 76 år när han 1741 dör i Bubbarp på andra sidan Västra Lägern. Anna blir 73 år gammal.

Beundransvärt är att de klarar att föda upp sex barn, som flertalet når vuxen ålder, under påfrestande omständigheter i vår historia när missväxt och krig avlöser varandra.

De lever under en tid när konungariket Sverige har sin största utbredning någonsin och som nu utmanas av hämndlystna grannar för förlorade landområden tidigare under 1600-talet. Danmark förlorade 1658 sina östliga provinser Halland, Skåne och Blekinge till Sverige och Småland som gränsland upphör.

Karta över Sjöhester år 1642

Kartan visar hur det såg ut på Sjöhester drygt 40 år innan Amund och Anna kom dit. Intressant är att områdets kulturgeografi inte nämnvärt har förändrats under tre - fyra sekler. I övre vänstra delen på kartan börjar stengärdsgården som finns kvar idag. Den stora eken intill Sjöhester fanns även då. Den borde vara över tre hundra år gammal.

Boende på Sjöhester från 1689 till 1711

Amund Jonsson (1665-1741) Gift med:
Anna Nilsdotter (1672-1743)
Amund och Annas barn:
Elin Amundsdotter(1691 - 1741)
Samuel Amundsson (26/3 1695 - ?).
Anders Amundsson (16/5 1697 - ?)
Hans Amundsson (14/10 1700 - ?)
Sara Amundsdotter (12/4 1703 - ?)
Brita Amundsdotter (24/3 1707 - ?)

Korpral Nils Jonsson (?- 1704) 1:a gifte med:
Okänd kvinna. De hade en son:
Samuel (? - 1700)
Nils i 2:a gifte med Elin Nilsdotter (1673 - ?) Syster till Anna.
Hustru Brita (? - 1711)

Korpral Nils

Året är 1689 och i mantalslängderna - dåtidens skattelängder - förändras nu Sjöhesters status från "infanteriboställe" till "kavalleriboställe". Amund och Anna flyttar in.

På gården bor sedan några år Amunds äldre bror, korpral Nils Jonsson och hans hustru. Han har tilldelats bostad på Sjöhester eftersom han är korpral i Kapten Georg Hillebards kompani, från 1694 Norra Vedbos kompani, Jönköpings infanteriregemente.

Gården är sedan början på 1620-talet ett kronohemmen, ett statligt "bostelle" för underbefäl.

Nils är gift och har en son Samuel. Vad hans fru heter framgår inte och vad som händer henne senare är okänt. Nils kommer nämligen att gifta om sig med Annas ett år yngre syster Elin från Tunarp.

Det är Nils som i tidens anda - under den militära upprustningen - får medel till en utbyggnad av Sjöhester till två hushåll. För ändamålet får han så småningom hjälp av sin yngre och händige bror Amund som 1689 flyttar in och genomför utbyggnaden av gården. Sjöhester kommer trots utbyggnaden dock inte få sin skattemässiga status förändrad utan förblir 1/4 mantal. eller med andra ord en medelstor gård.

Nils är korpral och ansvarig för militärens kläddetalj i Askeryd. Sjöhester noteras i militära register både 1686 och 1688 som Beklädningshemman . Hans uppgift är att se till att samtliga soldater och ryttare i Askeryd utrustas med uniformer, övrig klädesutrustning för krig, och den nya karolineruniformen som togs i bruk 1687 för första gången.

Askeryd är under 1680-talet militärt organiserat i rotar som in på 1700-talet blir tolv till antalet, där varje rote som består av 4-6 gårdar har skyldighet att hålla en soldat med torp och underhåll. I Askeryd finns också tre rustållare som mot skattebefrielse håller tre ryttare med torp.

Sverige när de var unga

På 1680-talet förstärktes det svenska försvaret när Indelningsverket (se länken 1600-talet) förnyades i syfte att mobilisera en så stor del av befolkningen som möjligt inför kommande kraftmätning om herraväldet i Norden.

För det var så det var i vårt land - under stormaktstiden - när hela bondesamhället militariserades. Ytterligare mobilisering sker genom den så kallade Reduktionen när mångfalden av adelns frälsegårdar förstatligades i syfte att tjäna krigsmakten.
Sjöhester förstatligades redan 1620 sedan gården övergått från att vara kyrkohemman sedan medeltiden till att bli ett kronohemman, ett bostelle som det hette för underbefäl i infanteriet.

Inget land i Europa lyckas mobilisera en så stor andel av sin befolkning militärt som Sverige och militär kompetens kommer att behövas för kommande storpolitiska prövningar och nu gäller det att leva upp till förväntningarna. Det är stora värden som står på spel när den 17-årige Karl XII blivit kung och 1700-talet närmar sig. Sveriges grannar samlar sig för hämnd för att återerövra förlorad mark tidigare under 1600-talet.

Anna från Tunarp

Anna föddes 1672 och växte upp på andra sidan Västra Lägern på Tunarp, en välbärgad gård som 1680 blev säteri. Huvudbyggnaden var då utförd i karolinsk stil, liknande greve Bondes Bordsjö. Man kan nog anta att hon hade ett ganska gott liv på Tunarp där hennes far Nils Andersson var verksam. Hon fick en syster Elin 1673. Om Anna hade äldre syskon födda innan 1671 framgår inte eftersom kyrkböcker inte fördes på den tiden.

År 1679 dör deras pappa och prydligt skrivet i registret över döda står hela hans namn Nils Andersson angivet alltså med både för och efternamn. Ovanligt för den tiden. brukligt var annars att skrivarna endast angav förnamnet och därefter gårdsnamnet i registren om det nu inte gällde en känd kanske aktad person.

Amund

Att spåra Amunds förflutna är vanskligare. Han är troligtvis 24 år när han kommer till Sjöhester 1689.

D. 6/12 år 1741 dör Amund på samma dag som sin äldsta dotter Elin i Bubbarp. Skrivaren som uppenbarligen har svårigheter med räkning anger hennes ålder till 40. Enligt kyrkboken är hon född 1691 så hon är följdaktligen 50 år och inte 40 vid sin död. Skrivaren fick problem eftersom ett sekelskifte är inblandat i uträkningen.

Felkalkyleringen gäller troligtvis också Amunds ålder som anges till 86 år. En hög ålder för den tiden men naturligtvis möjlig. Det bör tilläggas att Amund föddes innan kyrkböcker började föras 1671. Det finns dock indikationer som tyder på att Amund var 10 år yngre än skrivaren angivit enligt följande resonemang:

1) Det är troligare att Amund är 24 år och inte 34 när han kommer till Sjöhester med sin Anna 17 år. Hade han varit 34 år så borde han ha varit noterad i något sammanhang i Askeryds register om han inte fötts och levt i en annan socken, men han har visar det sig anknytning till Askeryd. Troligare är att han är 24 år och är i början av sitt vuxna liv och i färd med att bilda familj.

2) Amund har en anknytning till Askeryd. Dopvittnesregister avslöjar nära släktband, nära anförvanter. Korpral Nils, Amund och Måns Jonsson är dopvittnen - faddrar - åt varandras barn. De är bröder. Måns föddes i Spinkhemmet 1680 enligt födelseregistret. Ytterligare en bror Lars är registrerad 1677 som Jons son. Jon är deras pappa. Hans namn förekommer sporadiskt som Jon/Jöns i Spinkhemmet från 1666 till 1680.

3) Det är troligare att ålderskillnaden mellan Amund och hans yngsta bror är 15 år och inte 25 år.

4) Det är troligare att Amund blir pappa för sista gången när han är 42 år och inte 52.

Sjöhester blir två hushåll

Gården huserar alltså från och med 1690-talet två hushåll, som det är än idag, en storstuga och en lillstuga. Dock förändras inte gårdens skattekraft på 1/4 mantal. Sjöhester var en medelstor gård där mantalen i Askeryd på 1600-talet varierade från 1/8-1/4-1/2 mantal.

Nils är gift när Amund och Anna 1689 flyttar till Sjöhester. Elin som är Annas syster och som bor i Tunarp på andra sidan Västra Lägern är uppenbarligen en flitig besökare. Hon blir nämligen bekant med Nils och tycke uppstår och hur det nu gick för Nils första fru förtäljer inte historien, men 1692 så gifter sig Nils med Elin. Året innan fick Anna och Amund sitt första barn, en dotter, som de passande nog döper till Elin.

Amund och Anna har en god social status i Askeryd som visar sig i att de ofta anlitas som dopvittnen, faddrar åt andras barn. Själv får de sammanlagt sex barn. Elin 1691, Samuel 1695, Anders 1697, Hans 1700, Sara 1703 och Brita 1707.

Amunds arbetsliv

Den militära indelningen innebär att Amunds uppgift under kommande krigsår framför allt i Ryssland blir att stödja rusthållet i Lutarp som med häst och ryttare nr 30 ingår i Smålands Kavalleriregementes Livkompani.

Sjöhester fungerar alltså understödjande som ett så kallat augmentshemman eller fördelshemman till det stora rusthållet i Lutarp som består av tre gårdar på 1/2 mantal vardera.
Uppgiften för Amund är att med sin erfarenhet bistå rusthållet med kunskap men även ekonomiskt om så behövs, för att garantera att ryttare och häst finns till hands, redo för strid.
Sjöamålen på 1/8 mantal hade samma uppgift som Sjöhester. Övriga rusthåll i Askeryd finns i Redeby och Hagrida.

Amund är aktiv och låter höra om sig. I kyrkans räkenskaper noteras han flitigt. Under en tio-årsperiod renoverar han kyrkbänkar och lagar klockstapeln, kyrkfönster och tillverkar en kista med järnbeslag för kyrkans räkning.

Amund är uppenbarligen händig och det är förmodligen han som byggde ut Sjöhester åt sig och sin blivande familj och lade grunden till den gård som den nu ser ut idag. Han kan ha byggt boden och ett högt bondskåp i 1700-talsstil som finns i boden. Är möjligen den imponerande jordkällaren hans verk ?

Missväxt....nödår.....och så kommer "hustru" Brita !

I Sverige blir det missväxt 1694 och därefter problem med matförsörjningen flera år framöver. Det här kan man se i mantalslängderna från och med 1694. Allt fler noteras som fattiga. Det blir rikets östliga provinser i Baltikum som får bistå resten av riket med säd, men det räcker inte till.

På Sjöhester hårdnar livsvillkoren särskilt för Nils och Elin. Anna får ytterligare två barn Samuel och Anders och för korpral Nils och Elin finns det uppgifter om att det går riktigt dåligt. De står som fattiga eller utfattiga i mantalslängderna flera år framöver......men lägligt..... så dyker hon upp......den räddande ängeln.

Den räddande ängeln.....hustru Brita

Hon står som "hustru" Brita i registren och även om det är dåliga tider så tycks hon vara givmild och ger flitigt kollekt i kyrkan. Vem hon är och varifrån hon kommer framgår inte. Knappast Amunds och Nils mamma eftersom hon kring sekelskiftet nog hade varit för gammal.
Våren 1707 låter Amund och Anna döpa sin sist födda flicka till Brita och frågan är väl om inte hustru Brita är Annas och Elins mamma, änka efter Nils Andersson i Tunarp 1679.

Hon kommer till undsättning för en växande barnakull men också för att situationen för Nils och Elin försämrats allteftersom.
D. 30/12 1700 dör Nils son Samuel och Nils noteras dessutom inte längre som befäl. Han har blivit en utfattig "torpare" och dör 1704. Att bli noterad i register som "torpare" på den tiden innebar att man var utblottad.

Uppbrottet. Slaget vid Poltava och flytten till Bubbarp

Efter en skicklig och heroisk insats av karolinerna i inledningen av det Stora nordiska kriget 1700-1721, så vände krigslyckan och våra grannländer krossade tillsammans den svenska hegemonien.

Sverige fick betala ett högt pris för att bli stormakt och sedan försvara landvinningarna. Var tredje man i Sverige dör i samband krigsoperationer mellan 1620-1720 och i Askeryd sker en dramatisk folkminskning från 1695 till 1719. Det är inte bara soldater som får sätta livet till i krig utan också kvinnor, barn och gamlingar som är offer för missväxten på 1690-talet. Runt om i Askeryd är det änkor som sitter med sina barn och föräldrar i stugorna.

Stormakten Sverige är besegrad vid Poltava 1709 och på Sjöhester blåser förändringens vindar och året är 1711. Elin som nu blivit 38 år gammal och varit änka i sju år gifter om sig i augusti med Carl Jonsson i Lilla Lönhult, granngård till Sjöhester.

Hustru, mamma, mormor Brita dör samma år och förutom att hon innan sin död skänkt 12 öre till kyrkan så har hon dessuton testamenterat ytterligare 15 öre till kyrkan.

Amund och Anna flyttar med sina barn till Bubbarp på andra sidan Västra Lägern. År 1723 återfinns Amund och Anna i husförhörslängderna med fyra av sina sex barn, Anders, Hans Sara och Brita.

Här kommer Amund och Anna att åldras i den stuga som Amund lät bygga och som finns kvar än idag. Anna kommer på så vis att bo nära Tunarp där hon växte upp. Att det är Amund som läta bygga stugan råder det inga tvivel om. Vindsfönstret på gaveln på Bubbarpsstugan är en kopia av vindsfönstret på Sjöhesters storstuga.

Anmärkningsvärt är att Amund och Anna klarade av att föda upp sex barn, där flertalet överlever de svåra umbäranden som det innebar att leva i Sverige i slutet på 1600-talet och början av 1700-talet.

Det är med respekt för Amund och Anna och en förundran över deras liv som man tar del av Riksarkivets register och läser mellan raderna. Hårt arbete och en kärlek till livet kan vara förutsättningar att klara livets verdermödor..... och så fick de till sig "hustru" Brita...........

År 1741 den 6:e december dör både Amund och hans äldsta dotter Elin. Han i en ålder av 76 år och hon 50. Anna dör ett par år senare 1743, 71 år.